Kattmat - Sjukdomar

Kattmat - Sjukdomar

Fråga:
Kan min katt bli sjuk av sin mat?
Vilken mat är bäst för min sjuke katt?
Är torr mat farlig för min katter?
Vilka är de vanligaste matrelaterade sjukdomar som min katt kan drabbas av?

Svar:

Referat av ett föredrag av Leg Vet Buba. Text av Ulla Strandberg, Silverkatten

Referat av ett föredrag av veterinär Buba Badjie, hållet vid en sammankomst arrangerad av rasringen Maine Coon-katten i januari år 2005.

Veterinär Buba Badjie har tidigare tjänstgjort som distriktsveterinär i Gästrikland. Idag förestår han Bromma djurklinik, som ligger 1 trappa upp vid Bromma Zoo vid Bromma stormarknad mittemot Coop Forum

I sitt synnerligen uppskattade föredrag lade han tonvikt på foderrelaterade sjukdomar och vikten av rätt kost inte minst för dräktiga katter och för kattungar. – Bland alla sjukdomar som kan drabba våra katter, kändes det skönt att få höra att en så enkel ”medicin” som rätt föda kan förebygga en mängd sjukdomar och åkommor.
Livsstil och livsstadier:

Veterinär Buba inledde med att redogöra för begreppen livsstil och livsstadier. Det är kattens ålder och livsstil, som bör avgöra fodret.

Livsstil

En katt som rör sig mycket gör av med mer energi och har därmed självklart ett större näringsbehov än innekatten.

Livsstadier

En kattunge som växer liksom en dräktig hona har också ett större näringsbehov.

Vad gäller kattungars energi- och näringsbehov särskiljer man tre olika stadier: Fosterstadiet, distadiet och det fortsatta uppväxtstadiet.

Under fosterstadiet är det viktigt att mamman får riklig och näringsriktig kost.

Buba Badjie gav tips om vad som bör förskaffas – ett litet baspaket:
-Vaselin eller paraffinolja
-Termometer
-Desinfektionsmedel
-Bandage (självhäftande t ex Vetflex)
-Sterila saxar
-Rena, små frottéhanddukar
-kontaktnummer till din veterinär ifall att…

Efter förlossningen är de tre första dygnen de mest kritiska i en kattunges liv. Den första mjölken – råmjölken – som de får från mamman är oerhört viktig, eftersom den innehåller antikroppar och den mjölken bör de få inom åtta timmar. Man får inte ge dem komjölk mer än som en yttersta nödfallslösning, då det inte finns någon mammamjölk att uppbåda, t ex om kattmamman avlidit under förlossningen. Mjölkersättning är inte heller något alternativ, utan det ska vara mammans råmjölk. – En nyfödd kattunges magsäck är ungefär så stor som en hasselnöt.

Tillväxtbehov

Kattungens största viktökning sker i åldern 6 – 10 veckor. Under den tiden bör man extra noga kontrollera att kattungen växer ordentligt. Man bör också tänka på att kattungen har väldigt små tänder. Därför är också kattungefodret delat i mycket små bitar. Kattungen måste äta upp till tre gånger energibehovet. På ett år har katten blivit 40 gånger så tung som sin födelsevikt. En katt är vuxen vid ett års ålder, vilket motsvarar 20 år för en människa.

Vuxna katters behov

Det är, som nämnts, inte bara livsstilen utan även ålder och fysiologiska förutsättningar som styr kattens matbehov. Det finns tabeller för ideell kroppsvikt för en katt och det är särskilt viktigt att tänka på vid parning och för kattens allmänna välbefinnande. I ett bra avelsprogram ingår lämplig kosthållning.

Fysiologiska behov vid dräktighet

Katten har under graviditeten ett starkt ökat behov av energiintag.
Från 60 – 90 Kilokalorier per kilo kroppsvikt normalt, kan man därför öka till 100 – 110 kilokalorier per kilo kroppsvikt under graviditeten.

Vanliga utfodringsfel

Vi ger våra katter fettlösliga vitaminer och där finns ofta risk för överdosering. De fettlösliga vitaminerna är: A-, D- E-och K-vitaminer och för stora doser kan orsaka vitaminförgiftning. B- och C-vitaminerna däremot är vattenlösliga och försvinner från kroppen med urinet. Där är risken för komplikationer vid överdosering obefintlig.

Foder och sjukdomar

De vanligaste foderrelaterade sjukdomarna är: diabetes, tandsten, magtarmstörningar och urinkristaller/njursten.

Varför blir katten överviktig?

Man skiljer mellan primär och sekundär övervikt. Den primära beror på kosten. Den sekundära beror på sjukdom . En katt kan t ex gå upp i vikt av cortisonintag. Övriga faktorer som ger övervikt kan vara kastration, hormonella förändringar och olika sjukdomar t ex diabetes. 28 % av våra katter är överviktiga, och riskerar därmed diabetes och högt blodtryck. Det medför också ökad risk för komplikationer vid narkos samt fertilitetsstörningar (en hona kan t ex ha svårt att bli med ungar).

Diabetes

Diabetes får en katt oftast i åldern mellan 7 och 10 år och det är vanligare att honor får diabetes än hanar. Det finns också kattungediabetes och då hos nyfödda ungar. Där är prognosen sämre.

Man särskiljer tre olika diabetes hos katter, av vilka den tredje sorten är mycket ovanlig. Bukspottkörtelsjukdomar är det främsta orsak till diabetes.

Det finns insulinbaserade diabetestypen: Typ 1. Ca 70 – 80 % av drabbade katter får den sorten. De kan behandlas med hjälp av dietfoder och medicinering med insulin

Typ 2-diabetes; insulinresistens. 20 – 30 % av drabbade katter får den sorten. Där är diagnosen sämre.

Olika kolhydrater: ris, vete, korn, majs och hirs påverkar blodsocker nivåer efter en måltid olika. Värsta boven i sammanhanget är riset. En bra kattmat bör innehålla noggrant valda kolhydrater för en jämnare blodsocker stegring efter måltider.
Katter är sanna köttätande djur och Katter som lever mera vilt drabbas ytterst sällan diabetes.

Diabetes kan diagnosticeras medelst blodtest och urinanalys. Blodtesterna (fruktosamin) som skickas till SVA av veterinären ger ett säkrare svar på misstanke om diabetes. Katter är lättstressade och en lite höjning eller stegring av blodsocker behöver inte diabetes.

När bör man misstänka att katten har diabetes?
Man bör misstänka diabetes:
– om katten dricker mycket
– om den kissar mycket,
– om den verkar trött.
– Om den ofta får urinvägsinfektioner

Man kan även själv ta stickprov med en så kallad lackmussticka (kvalitativ analysmetod). På stickans färgförändring kan man avgöra, om det är diabetes.

Finns det misstanke bör veterinären kontaktas eftersom en tidigt insatt behandling kan vara avgörande.

Vanliga komplikationer vid diabetes:
– Skador på bukspottkörteln
– Grå starr (katarakt)
– Leverförfettning
– CNC-påverkan
– Njurskador
– Glykosindexstörningar
– Urinvägsinfektioner

Behandling

Diabetes kan behandlas på flera olika sätt: med sprutor, med tabletter, med diet, med rätt kost och med motion.

Hundar går ju lätt att motionera och det gör det faktiskt med katter också. (Laserpenna är ett bra verktyg för att motionera katten. Katten springer ta fatt efter ljusreflexen/Redaktörens anmärkning.)

Rekommenderbart foder för katter med diabetes säljs via veterinärer. Med dem kommer man ifrån de farliga, höga sockertopparna.

Målet med fodret är
– att undvika höga sockertoppar
– att hjälpa insulinet att verka

Många uppfödare säger, att de inte vill ha foder, som innehåller antioxidanter, men allt foder som idag finns i Sverige innehåller antioxidanter, vare sig det står på påsen eller inte. – Annars skulle fodret härskna. Antioxidanterna har en skyddande inverkan på immunsystemet. Det finns två olika typer av antioxidanter: det syntetiska och det naturliga. Antioxidanterna skyddar fodret. De skyddar fettet, vitaminerna och funnes inte antioxidanter i fodret, skulle det bara vara hållbart i vecka.

Njursvikt

Njurarna är kroppens reningsverk.

Njursvikt är inget sjukdomsnamn utan beskrivning på ett tillstånd. Symptomen är ofta diffusa. Typiskt är dock att katten tappar vikt, kissar mycket, dricker mycket, kan få kräkningar, diarré, synliga skador på tungan och ibland synliga hudförändringar. Det märks också på att pälsen blir matt och mjällig och på blödningar i ögonen.

Njursvikt kan konstateras genom blodprov, ultraljud, njurbiopsi, urinanalys och urinodlingar.
Njurvikt är en progressiv och irreversibel skada. Går ej att bota.

Njursvikt lindras med hjälp av dietfoder som du finner hos din veterinär .

Diarré- och mag-tarmstörningar:

När katten har diarré är det viktigt att den får rätt kost, för att magen ska bli bra igen. Det finns lämpliga foder och fodertillskott som kan användas utan att behöva fasta katten. Dietfoder är speciellt sammansatta för att kunna:

  1. Normalisera tarmfloran
  2. Reparera av skador
  3. Minska inflammation hjälp av Omega fettsyror
  4. Reducera belastning på magtarmsystemet med hjälp av lätt smälta ingredienser!

Finns det inget hinder ska magen inte fastas!

Tandsten och hur man förebygger det:

Tandsten: ca 75% av katter över 3 år har munhåleproblem
Symtomen är följande:

• Dålig andedräkt
• Ökad salivering
• Vill ej äta
• Dåligt grundkondition

Tandsten kan förebyggas genom
• Tandborstning
• Rätt foder : polyfosfater i fodret minskar plackbildning
• Hög fiberhalt i foder minskar plackbildning
• Alger ( t.ex plack-off)

Har katten redan tandsten kan den åtgärdas med hjälp av ultraljud eller tandskrapare.

Torrfoder eller inte?

Är det farligt med torrfoder?

Torrfoder är lika näringsriktiga som burkmat. Det är kvalité på fodret som är avgörande. Katter som äter torrfoder måste alltid ha fri tillgång till färskt vatten.
Om katter drabbas av urinvägsinfektion eller olika ämnesomsättningsproblem kan den lättare få urinkristaller. Man är numera medveten om vikten av att ha ett rimligt innehåll av mineraler i fodret för att främja urinvägshälsa.
Få katten symtom som tyder på en urinvägslidande bör veterinären kontaktas för en undersökning där även urinkrystaller kan upptäckas.
Beroende på krystaltyper finns det olika dietfoder att välja .

Av Ulla Strandberg för Silverkattens tidning jan. 05

Rätt mat kan förebygga sjukdomar
Dietmat finns för att lindra de flesta sjukdomar
Dietmat hitta du hos din veterinär
Man måste ha en diagnos innan man använder dietmat
Ulla Strandberg på SilverKatten skrev denna artikel som referrat till Leg vet Bubas föreläsning för Maine Coon-katten i jan. 05

Kommentera